Utvecklingen på området ”Öppen data” och offentliga myndigheters arbete med att göra innehållet i sina databaser offentligt tillgängligt har tagit fart. Under senare år har utvecklingen drivits på av både politiska initiativ och entreprenörer som ser möjligheter till en potentiell miljardmarknad för utveckling av kommersiella tjänster baserade på öppen data. Kända exempel på tjänster som tillkommit är Google Maps, värdertjänsten YR.no med flera.
<!–more–>
EU-kommissionen hade tidigt höga ambitioner på området och redan 2003 kom PSI-direktivet (2003/98/EG) som syftar till att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad. I Sverige trädde Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (2010:566) ikraft den första juli 2010. Lagen innebär att PSI-direktivet införlivas i svensk lag och syftar till att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter.
President Obamas tillträde i Vita huset innebar en skjuts framåt för utvecklingen då han i mars 2009 utnämnde Vivek Kundra som CIO (Federal Chief Information Officer). Kundra ligger bakom plattformen Data.gov med syftet att tillgängliggöra offentlig data och göra den lättare att hitta, ladda ned och vidareförädla. Det finns en tydlig önskan att data som görs tillgänglig skall användas till nya applikationer, analyser och forskning.
Självklart är utvecklingen på området inte befriad från problem. En debatt om den personliga integriteten och övervakningssamhället är sannolik och IT-lösningar i Molnet har redan stött på problem kopplat till dokumentsäkerhet inom både offentlig sektor och finanssektorn. Det har även uppstått en debatt kring behovet av riktlinjer för etablerandet av en konkurrensmässig marknad där entreprenörer får likvärdig tillgång till myndigheters databaser när de utvecklar nya tjänster för transparens och information.
Mycket av diskussionen kring öppen data kretsar kring utvecklingen av kommersiella tjänster och i Sverige är potentialen för vidareutnyttjande av offentlig information stor tack vare svenska myndigheters stora informationstillgångar av hög kvalitet i elektronisk form. Men öppen data skapar även stora förutsättningar att utveckla tjänster för ideella ändamål och framför allt transparens och granskning. Utvecklingen är fascinerande och endast fantasin sätter gränser för den värld av möjligheter som öppnas när myndigheter och statliga organ nu gör sina data tillgängliga i format som möjliggör applikationer och tjänster som baseras på de enorma material som finns samlade hos myndigheter och statliga verk tillämpas i stor skala.
Om sociala medier diskuteras som en möjlighet för politiker till medborgardialog så är öppen data en teknik som kommer att kunna frändra vårt förhållande till statliga myndigheter i grunden. Öppen data öppnar möjligheter till transparens och deltagande på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. När vi nu ser att den politiska utvecklingen och lagstiftning på området sker parallellt med utvecklingen av nya IT och webb tjänster kan vi förvänta oss snabba och intressanta framsteg på området.
I rapporten Svenskarna och Internet 2010 står det att nästan alla unga i de välutvecklade industriländerna använder Internet idag. Den stora skillnaden ligger snarare i den äldre generationens användarvanor där Sverige, övriga nordiska länder samt USA utmärker sig som flitiga användare. Häftigt men inte särskilt förvånande.